Medellivslängden för webbplatser är enligt den här källan 2 år och 7 månader. Det har blivit norm att bygga om sin webbplats med relativt täta intervaller, men när en allt större del av affären är digital och plattformsinvesteringarna växer är ombyggnation en process vi vill gå igenom så sällan som möjligt.
Det är kostsamt att byta plattform och utöver det rent monetära så finns andra faktorer som är värda att ta i beaktning.
Om man sedan föregående lansering jobbat upp SEO genom att optimera innehåll såväl som teknik så är det sannolikt att man vid driftsättningen av den nya plattformen inte har ett fullt lika vältrimmat innehåll. Vägen tillbaka till samma nivå kan vara lång och kosta mycket i tappad trafik.
Nya lösningar formas självklart oftast från nollmätning och insitker från befintlig plattform och användarupplevelse: Vad konverterar bra? Vad fungerar inte så bra? Hittar användarna vad de letar efter? Möter lösningen verksamhetens behov och användarnas förväntningar? Ju större plattform desto svårare blir det att få med sig allt, och det är heller inte självklart att samma flöden fungerar bra på den nya plattformen. Så oavsett startar en ny fas av mätning och optimering av flöden.
Den befintliga plattformen har under sitt liv säkerligen fått en och annan bugg korrigerad? Kanske har servern rasat någon gång och åtgärder har tagits vid för att det inte ska hända igen? När vi gör en nylansering börjar detta om, det tar alltid en stund av intrimning innan plattformen går som tåget.
Vi vet att varumärken förändras, att design blir omodern och att digitala beteenden förändras. Om vi tar höjd för en ständigt föränderlig behovsbild när vi utvecklar plattformen så kan vi skapa någonting som är lätt att förändra, är flexibelt och går att växa i.
Utöver att det ger oss möjligheter att förändra plattformen samma takt som marknaden så underlättar det optimeringsarbetet genom att erbjuda enkla och flexibla vägar att testa saker på.
För att sajten ska kunna leverera på ovanstående är det viktigt att man med omsorg väljer vilka grundplattor man vill att plattformen skall vila på.
Modulär design innebär att man sätter upp fundament som t.ex. Färger och typografisk skala som i sin tur bygger upp komponenter (knappar, inputfält, formulär) och sedan pusslar ihop dessa till större moduler. Genom att kombinera moduler i flera led får man en sidmall.
Styrkan i detta är att det är enkelt att komplettera designen med fler moduler i takt med att behoven förändras, samt att det blir enkelt att göra förändringar i efterhand. Vill ni göra knappen röd? Då är det bara ett ställe att ändra på. Behöver ni i ett intranät också? Då kompletterar vi med ett fåtal moduler och bygger ihop en sidmall baserat på det vi har. Har man dessutom jobbat enligt samma metod med koden är en stor del av gränssnittsprogrammeringen redan klar och framtida underhåll blir enklare eftersom det är färre ställen som behöver ändras på vid designförändringar.
Valet av plattform kan kraftigt påverka lösningens förväntade livslängd. Den stora frågan är om man skall gå på ett ramverk eller ett CMS. Kortfattat hjälper ett CMS till att komma igång fort och håller nere de initiala kostnaderna medan man i ett ramverk generellt får mindre färdigt från början, men är enklare att skräddarsy och förändra.
Från ett hållbarhetsperspektiv finns det för- och nackdelar med båda alternativen och besluten bör snarare baseras på behov och målsättningar med plattformen. Oavsett om valet faller på ett ramverk eller en CMS-lösning vill man använda beprövade tekniker som är framtidssäkrade. Alla tekniker kommer förr eller senare sluta underhållas och när det händer så behöver de bytas ut, men ansvarsfulla val kan förlänga livslängden avsevärt. Väljer man en teknik som funnits i några år och fortfarande är populär är chansen stor att den kommer att leva ganska många år till. Det kan också vara en god idé att välja plattformar med stora ekosystem. Stora ekosystem gör det möjligt att svara på stora förändringar i organisationen. Om man t.ex. kör WordPress och företaget bestämmer sig för att sälja produkter på webben så finns WooCommerce tillgängligt.
Hur det ser ut om 5 år är svårt att förutsäga och troligtvis kan vi förvänta oss stora förändringar på inte alltför lång sikt. Förr eller senare kommer det förstås att krävas plattformsbyten för att säkra framtidens användarupplevelsen, men låt oss ge våra plattformar så långa liv vi bara kan.
Att kontinuerligt jobba med användningstester under design- och utvecklingsprocessen är väsentligt för att undvika frustrerade och missnöjda användare. Dessutom kan det bli väldigt tidskrävande och kostsamt att åtgärda “fel” när produkten är färdig och lanserad.
Efter offentlig upphandling inleder Sunne kommun och Fröjd ett samarbete för utveckling, support och förvaltning av kommunens webbplats sunne.se.
För att säkerställa att våra kunders digitala plattformar alltid är framtidssäkrade och presterar på topp, genomför vi regelbundet uppgraderingar och förbättringar. Ibland kommer en större versionsuppdatering av det CMS man använder vilket innebär att uppgraderingen kan bli mer komplex än vanligt. Det är viktigt att uppgraderingen genomförs, både ur ett säkerhetsperspektiv och för att kunna dra nytta av CMS:ets fulla potential. Ett aktuellt exempel är vårt arbete med Transportföretagen, där vi för närvarande uppgraderar deras applikation till Optimizely 12.
På Fröjd hjälper vi våra kunder att jobba smartare och mer effektivt med hjälp av AI. Med vår inspirerande workshop och en skräddarsydd roadmap säkerställer vi att ni får ut det mesta av AI-teknologin.
